Pedagogisk omställning till kunskapsinhämtning
Den pedagogiska omställningen i svenska skolor fokuserar på att skifta från kriteriebaserad bedömning till aktiv kunskapsinhämtning. Detta innefattar nya undervisningsmetoder, formativ bedömning och stöd för lärare och skolledare att implementera lagkraven.
Redaktionellt kureradÖppna källorUppdaterad 30 juni 2026
Kunskapsfokus och nya läroplaner
Nya läroplaner och ändringar i skollagen föreslås med syfte att skapa en stark kunskapsskola. Läroplanerna ska vara tydligt kunskapsinriktade, betona grundläggande kunskaper och färdigheter, särskilt i yngre åldrar. Nya kursplaner införs för elever som är nybörjare i svenska språket.
Specialiserad fortbildning för lärare inom anpassad skolgång och formativ bedömning
Med nya läroplaner för anpassad grundskola, specialskola och samisk skola, samt ett ökat fokus på formativ bedömning, uppstår ett specifikt behov av skräddarsydd fortbildning för lärare inom dessa områden. Detta skapar en marknad för utbildningsaktörer som kan erbjuda specialiserade kurser och program, eventuellt med statliga bidrag, för att säkerställa att lärare kan implementera de nya riktlinjerna effektivt.
Ökat fokus på formativ bedömning och lärarfortbildning
Med de nya betygssystemen ökar behovet av att lärare behärskar formativ bedömning och kan ge konkret feedback. Skolverket driver på utvecklingen, och institutioner som Karolinska Institutet erbjuder kurser i formativ bedömning, vilket indikerar ett växande behov av specialiserad fortbildning och stöd för lärare.
Ökad efterfrågan på kompetensutveckling för lärare inom nya läroplaner och ämnesbetyg
De omfattande skolreformerna med tioårig grundskola, nya kunskapsfokuserade läroplaner och införandet av ämnesbetyg i gymnasieskolan skapar ett akut behov av fortbildning. Skolor och huvudmän kommer att söka externa aktörer för att utbilda lärare och skolledare i att tolka nya betygskriterier, anpassa undervisningsmetoder och säkerställa likvärdig bedömning, särskilt med tanke på att Skolverket driver 'Professionsprogrammet' för att stärka lärarrollen.
Revidering av läroplaner för grundskolan med kunskapsfokus
Nya, kunskapsinriktade läroplaner för grundskolan, inklusive en tioårig grundskola, planeras för implementering från hösten 2028. Detta innebär ett ökat fokus på grundläggande färdigheter och faktakunskaper, vilket kommer att kräva omfattande anpassningar av kursplaner, undervisningsmaterial och pedagogiska strategier för skolor och lärare.
Anpassning till nytt tiogradigt betygssystem utan F-betyg
Svenska skolor och utbildningsanordnare måste anpassa sina bedömningsprocesser och interna system till ett nytt tiogradigt betygssystem (1-10) som ersätter A-F-skalan. Denna reform, som planeras träda i kraft från 2028, eliminerar den skarpa gränsen för underkänt, vilket kräver nya pedagogiska strategier för att hantera elever som tidigare skulle fått F.
Krav på anpassning till nya kunskapskrav och läroplaner
Skolverket har en avgörande roll i att fastställa kunskapskrav, förordningar och nationella prov för att säkerställa en rättvis och likvärdig bedömning. De nya betygssystemen medför även uppdateringar av läroplaner och kursplaner, vilket kräver att skolor och lärare navigerar dessa förändringar. Konsulttjänster behövs för att stödja implementeringen av nya läroplaner och säkerställa att betygssystem och bedömningsmetoder följer dessa direktiv.
Ökad betoning på formativ bedömning för lärandefördelar
Forskning visar att formativ bedömning har potential att ge betydande lärandefördelar. Svenska lärare har generellt positiva uppfattningar och tillämpar den på olika sätt, men det finns fortfarande utrymme för utveckling mot en mer effektiv formativ undervisningspraktik. Detta indikerar ett fortsatt fokus på att förbättra bedömningsmetoder för att stödja kunskapsinhämtning.
Reformerad lärarutbildning med fokus på kognitiv vetenskap och ämnesdidaktik
Lärarutbildningarna reformeras med strängare antagningskrav, ökad finansiering per student och reviderade kursplaner som betonar kognitiv vetenskap och ämnesdidaktik. Detta driver en förändring i efterfrågan på fortbildning och pedagogiska resurser som är förankrade i dessa områden, samt skapar möjligheter för aktörer som kan erbjuda relevant kompetensutveckling.
Nationell AI-strategi och reglering i skolan
Bristen på en nationell strategi för AI i skolan i Sverige, i kombination med att skrivningar om digital kompetens tonas ned i nya läroplaner, skapar ett behov av tydligare riktlinjer och potentiell reglering. Samtidigt efterfrågar lärare mer stöd och insyn i AI-användning, vilket indikerar ett kommande behov av standarder och utbildningskrav för AI-verktyg i undervisningen.
Nationell satsning på AI-litteracitet i läroplaner
Sverige inför nya, praktiska krav för skolors hantering av AI under 2025-2026, med fokus på explicit undervisning i AI-litteracitet, dataskydd och tydligare gränser för AI i bedömning. Detta inkluderar introduktion av AI som ämne i gymnasiet, med en expansion till alla program planerad till 2025, vilket skapar ett behov av nya läromedel och kompetensutveckling.
Nationella program för lärarfortbildning och skärpta krav
Ett nationellt program för professionell utveckling av lärare, förskollärare och rektorer infördes i september 2025, med syfte att stärka kompetensen och den vetenskapliga grunden. Samtidigt skärps antagningskraven till lärarutbildningar från hösten 2027 med fokus på kognitiv vetenskap och ämnesdidaktik. Detta driver ett behov av specialiserad fortbildning och stöd för att möta de nya kraven och förbättra undervisningskvaliteten.
Återgång till grundläggande färdigheter och fysiska läromedel i skolan
Sverige genomgår en betydande omprövning av sin 'all-digital'-policy i skolan, driven av oro för sjunkande läsförmåga, minskad uppmärksamhet och brist på grundläggande färdigheter. Detta leder till en återgång till fysiska läromedel och en minskad betoning på digitala verktyg i tidiga åldrar, samt mobilförbud i skolor. Detta skapar ett behov för EdTech-företag att anpassa sina erbjudanden till en mer balanserad pedagogisk modell, där digitala verktyg kompletterar snarare än ersätter traditionella metoder.
Reformering av lärarutbildningar med fokus på kognitiv vetenskap och svenska
Lärarutbildningarna reformeras med striktare antagningskrav, ökad finansiering per student och ett reviderat kursinnehåll. Fokus ligger på kognitiv vetenskap och svenskämnet för att förbättra läs- och skrivundervisningen, med förändringar som förväntas träda i kraft hösten 2027 och 2028.
Fortsätt utforska
Nästa steg efter analysen
Närliggande analyser
8 områden baserade på ämne, innehåll och sökprofil
Gy25-anpassning betyg och pedagogisk omställning på gymnasial nivå
Kompetensutveckling och pedagogisk integration av EdTech
Anpassning till mobilfri skoldag och studiero
Livslångt lärande och kompetensutveckling för en föränderlig arbetsmarknad
Framtidens lärande och elevhälsa
Digital kompetensutveckling för lärare och skolpersonal
Utveckling och implementering av nya läroplaner
