Framtidens lärande och elevhälsa
Kurerad analys med öppna källor och löpande uppdateringar.
Forskning och evidensbaserade metoder för lärande och välmående
Skolforskningsinstitutet finansierar projekt som undersöker effekten av fysisk aktivitet på lärande och psykisk hälsa, samt utvecklar evidensbaserade metoder för läsundervisning och samundervisning. Det finns ett ökat fokus på lärardriven forskning och kollektiva reflektioner för att förbättra pedagogiken och förstå elevers medborgarkunskap, med målet att skapa hälsofrämjande och förebyggande elevhälsoarbete.
Negativa effekter av betygssystem på elevhälsa, särskilt för flickor
Forskning visar att införandet av betyg i tidig ålder har lett till ökad skolrelaterad stress och sänkt akademisk självkänsla, särskilt bland flickor. Detta har förvärrat befintliga hälsoskillnader och ökat risken för internaliserande störningar som depression och ångest. Denna trend skapar ett växande behov av innovativa elevhälso-lösningar och stödprogram som adresserar psykisk ohälsa kopplad till prestationskrav i skolan.
Ökad betoning på metacognition och självreglering i elevhälsan
En framväxande trend inom elevhälsan är att stödja elevers metacognitiva färdigheter och självreglering som avgörande för lärande. Detta ses som en viktig del av att stärka kompetensen inom skolpersonalen och systematiskt utvärdera insatser. Det är en förskjutning mot att utrusta elever med verktyg för att förstå och hantera sitt eget lärande och välmående, vilket är särskilt relevant i en tid av ökad skolstress.
Ökad användning av digitala plattformar i grundskolan trots utmaningar
Cirka 60% av svenska grundskolor använder nu digitala plattformar för undervisning, en markant ökning från 30% för bara några år sedan. Denna snabba adoption skapar dock utmaningar som ökad stress för lärare och elever, samt en oro för att tekniken utvecklas snabbare än pedagogiken. Det finns ett tydligt behov av att fortbilda lärare för att hantera dessa verktyg på ett klokt sätt och hitta en balans mellan analogt och digitalt lärande.
Förberedelser för tioårig grundskola och nya kursplaner
Skolverket arbetar under 2026 med förberedelser för framtida förändringar i grundskolans alla skolformer, inklusive införandet av en tioårig grundskola och nya kursplaner. Detta innebär att utbildningsanordnare behöver förbereda sig för ytterligare strukturella och innehållsmässiga förändringar som påverkar undervisning och administration. Särskilt fokus läggs på grundläggande kunskaper och färdigheter i de yngre åldrarna samt nya kursplaner för elever som är nybörjare i svenska språket.
Breddning och proaktivisering av elevhälsans uppdrag
Elevhälsans uppdrag breddas med utökade hälsosamtal och stärkt samverkan med hälso- och sjukvården samt socialtjänsten. Reformer syftar till att garantera alla elevers tillgång till elevhälsans professioner och implementering av tidiga stödinsatser. Detta skapar nya affärsmöjligheter för aktörer inom hälso- och sjukvård som kan erbjuda tjänster till skolor, samt för utvecklare av digitala verktyg för samverkan och tidig identifiering av behov.
Anpassning till nytt tiogradigt betygssystem utan F-betyg
Svenska skolor och utbildningsanordnare måste anpassa sina bedömningsprocesser och interna system till ett nytt tiogradigt betygssystem (1-10) som ersätter A-F-skalan. Denna reform, som planeras träda i kraft från 2028, eliminerar den skarpa gränsen för underkänt, vilket kräver nya pedagogiska strategier för att hantera elever som tidigare skulle fått F.
Holistisk och tvärprofessionell elevhälsa för att motverka skolfrånvaro
Det finns en stark betoning på att utveckla strategier för att främja skolnärvaro, med fokus på struktur, samarbete och skolkultur. Detta inkluderar vikten av samarbete mellan olika professioner och organisationer (skola, socialtjänst, hälso- och sjukvård) för ett helhetsgrepp kring eleven. Distansundervisning utforskas även som ett särskilt stöd för elever med problematisk skolfrånvaro, vilket indikerar en anpassning av elevhälsan för att möta komplexa behov.
Ökat riktat elevstöd och inkludering inom kärnundervisningen
Skolreformer fokuserar alltmer på att integrera extra anpassningar och särskilt stöd direkt i kärnundervisningen, snarare än som separata åtgärder. Detta innebär att ansvaret för anpassningar flyttas närmare läraren och ledningen, med målet att förbättra kunskapsresultaten, särskilt för elever med utländsk bakgrund eller särskilda behov. Det kräver utveckling av nya strategier för differentierad undervisning och lärares kompetens inom specialpedagogik.
Återgång till grundläggande färdigheter och fysiska läromedel i skolan
Sverige genomgår en betydande omprövning av sin 'all-digital'-policy i skolan, driven av oro för sjunkande läsförmåga, minskad uppmärksamhet och brist på grundläggande färdigheter. Detta leder till en återgång till fysiska läromedel och en minskad betoning på digitala verktyg i tidiga åldrar, samt mobilförbud i skolor. Detta skapar ett behov för EdTech-företag att anpassa sina erbjudanden till en mer balanserad pedagogisk modell, där digitala verktyg kompletterar snarare än ersätter traditionella metoder.
Fortsätt utforska
Nästa steg efter analysen
Gå vidare via kategorier och närliggande analyser utan att behöva öppna varje enskild trend.
Närliggande analyser
8 områden baserade på ämne, innehåll och sökprofil
Digital kompetensutveckling för lärare och skolpersonal
Livslångt lärande och kompetensutveckling för en föränderlig arbetsmarknad
Utformning av stödsystem och tidiga insatser för elever
AI-integration i Skolval och Lärarutbildning
Kompetensutveckling och pedagogisk integration av EdTech
Stärkt lärarroll och riktat elevstöd i reformerad skola
Anpassning till mobilfri skoldag och studiero
