Trender inom framställning av te och kaffe
Redaktionellt kureradÖppna källorUppdaterad 9 aug. 2026
Svensk kaffe- och teproduktion står inför en period av strukturell omställning där fallande produktionsvärden tvingar fram ökad effektivitet. Framgång kräver mätbar digitalisering och flexibla produktionsmodeller för att möta konkurrensen.
Frågor och belägg i analysen
Fokusera på marginalförbättringar genom att optimera rostning och förpackning. Det krävs en skarpare prioritering av investeringar som ger direkt avkastning enligt behovet av produktivitetsförbättringar och mätbar effektivisering.
Private label pressar varumärkesproducenter att agera som flexibla legotillverkare. Ni bör ställa om produktionen för att snabbare hantera återförsäljarspecifika sortiment.
Koppla varje digital satsning till specifika KPI:er. Undvik generiska projekt och fokusera på mätbar effektivisering i produktionen.
Prioritera PPWR-efterlevnad och strikta märkningskrav för att undvika marknadshinder.
Implementera NIR- och hyperspektral kontroll för att flytta kvalitetsbeslut till realtidsdata.
FT-NIR, NIR och hyperspektral avbildning kombineras med maskininlärning för icke-destruktiv kontroll av grönkaffe, rostningsprofil och automatisk klassning. Rosterier kan därmed flytta delar av mottagningskontrollen och kvalitetsbedömningen från manuella cupprover till sensorbaserade beslut i realtid.
Det svenska produktionsvärdet inom te- och kaffetillverkning uppgick till 439,73 miljoner euro 2023 och hade minskat med 74,03 miljoner euro sedan 2021. Utvecklingen ökar pressen på producenter att prioritera kostnadseffektiv rostning, malning, blandning och förpackning samt att välja investeringar som snabbt förbättrar kapacitetsutnyttjande och marginaler.
Livsmedelsindustrin använder kompetenskartläggningar för att identifiera gap och därefter utforma företagsanpassad utbildning. För kafferosterier och teblandningsanläggningar innebär detta ett mer systematiskt sätt att bygga kompetens inom exempelvis processtyrning, kvalitetssäkring, maskinunderhåll och livsmedelssäkerhet i stället för att enbart rekrytera färdigutbildad personal.
Företag investerar i AI, molntjänster och andra digitala lösningar för att höja produktivitet och konkurrenskraft, men över 60 procent uppger samtidigt frustration över tidigare digitaliseringssatsningar. För kafferosterier och teproducenter innebär det ett ökat fokus på att koppla digitala investeringar till konkreta resultat i exempelvis rostning, malning, kvalitetskontroll, planering och förpackning.
Precisionsfermenterat och cellodlat kaffe är fortfarande ett experimentellt utvecklingsspår, men signalerar att framtida kaffeprodukter kan framställas utan traditionell kaffeböna. Företag som vill utveckla eller samarbeta kring sådana produkter behöver börja med novel-food-bedömning, regulatorisk strategi och dokumentation av process- och säkerhetsdata innan kommersialisering.
Traditionella tillverkare får stöd att kombinera grön och digital transformation med avancerad teknologi. För kaffe- och teförädling skapar detta incitament att prioritera teknik som samtidigt förbättrar processprecision, minskar resursanvändning och stärker produktionsuppföljningen, exempelvis i rostning, blandning och förpackning.
Klimatpåverkan mäts redan på produktnivå för kaffe, där rostat malet kaffe på den svenska marknaden anges ha en klimatpåverkan på 4,0 kg CO2e per kg pulver. Producenter behöver därför i högre grad använda klimatdata i produktdesign och processval, exempelvis vid jämförelser mellan rostade och instantbaserade produkter samt vid utveckling av nya förädlingsprocesser.
Private label stärks av att 60 procent av europeiska konsumenter bedömer egna märkesvaror som lika bra som eller bättre än varumärkesalternativ. För kaffe- och teproducenter ökar därmed konkurrensen om dagligvaruvolymer och behovet av flexibel co-manufacturing, snabbare produktanpassning och kostnadseffektiv förpackning för återförsäljarspecifika sortiment.
Råkaffepriset har börjat backa men kaffepriserna i Sverige är fortsatt höga, vilket signalerar att kostnadstrycket inte omedelbart försvinner för rosterier och andra förädlare. Företag behöver arbeta mer aktivt med inköpskontrakt, lagerstrategi, receptmarginaler och prisjusteringar i stället för att förlita sig på stabila råvarukostnader.
Ljusrostat kaffe växer särskilt i Europa, samtidigt som köpare efterfrågar tydligare information om bönans ursprung. Rosterier behöver därför utveckla mer precisa rostningsprofiler, separata batch- och ursprungsflöden samt förpackningsinformation som kan kommunicera råvarans proveniens utan att kompromissa med kvalitet och spårbarhet.
EU:s Packaging & Packaging Waste Regulation inför tuffare krav på återvinningsbarhet, materialval och producentansvar (EPR) med centrala ikraftträdandedatum 2026 och mål mot 2030/2035. Företag inom te och kaffe behöver inventera befintliga förpackningar, byta till mono‑material eller lättåtervinningsbara lösningar, budgetera för EPR‑avgifter och uppdatera produktdesign för att möta nya regler.
Källor
Utvecklingen av fermenterade eller cellodlade kaffeingredienser växer men kräver Novel Food‑godkännande i EU; företag som satsar här behöver planera dossierer, samla toxikologiska och näringsmässiga data samt initiera pre‑submission‑dialog med EFSA för att undvika långa förseningar. Konkret bör aktörer starta data‑insamling, budgetera för regulatoriska studier, och överväga marknadstest utanför EU eller parallella kommersiella pilotprojekt medan ansökan processas.
Kontinuerlig innovation är avgörande, med en trend mot nya smaker, förpackningslösningar (särskilt för RTD) och produktformat som kaffekapslar. Detta möter konsumenternas önskan om variation och bekvämlighet, och driver tillväxten inom RTD-segmentet.
Nya initiativ fokuserar på att utveckla cirkulära lösningar och upcycling inom livsmedelsindustrin, ofta i samarbete med detaljhandeln. Detta innebär att biprodukter och restströmmar från livsmedelsproduktion tas tillvara och förädlas till nya produkter, vilket bidrar till minskat svinn och ökad hållbarhet. Detta är en tidig trend med potential att skapa nya nischprodukter.
Regl. 1169/2011 och nationella riktlinjer (t.ex. Livsmedelsverket) ställer krav på konsumentinformation såsom koffeinhalt och eventuella varningar (t.ex. för gravida). Tillverkare och importörer måste se till att recept/registerdata stöder korrekt deklaration, uppdatera förpackningsmärkning och försäljningsmaterial samt kunna visa underlag för angivna värden.
Företag inom branschen minskar aktivt sitt miljöavtryck genom att övergå till fossilfria transporter och implementera omfattande avfallsminskningsprogram. Exempelvis har Löfbergs konverterat till 100% fossilfria sjötransporter, och Kahls Kaffe har minskat sitt totala avfall per ton rostat kaffe med 18% under 2024.
Fortsätt utforska
8 områden baserade på ämne, innehåll och sökprofil
