
Konceptet med korta rörelsepauser ('exercise snacks') och att integrera fysisk aktivitet i arbetsdagen (t.ex. gående möten, ståbord) blir allt vanligare. Neurofitness, som kombinerar fysisk och kognitiv träning, växer också fram, särskilt för den åldrande befolkningen, där korta pass kan ge liknande resultat som längre traditionella pass.
Sverige lanserar 'Rörelseåret 2026', en nationell satsning för att öka den dagliga fysiska aktiviteten. Detta innebär ett samarbete mellan regering, Folkhälsomyndigheten, kommuner och regioner för att integrera fysisk aktivitet i arbetsliv, fritid, utbildning, hälso- och sjukvård samt stadsplanering, med särskilt fokus på personer med funktionsnedsättning.
Fokus skiftar från 'anti-aging' till 'healthspan', med betoning på att bibehålla funktion, rörlighet och kognitiv förmåga för ett längre och friskare liv. Detta inkluderar trender som 'Longevity Training', återhämtning som träningsform, och ett ökat fokus på metabol hälsa, vilket driver efterfrågan på vetenskapligt underbyggda program och tjänster.
Användningen av AI, bärbar teknologi och dataanalys blir alltmer central för att skapa personliga tränings- och livsstilsprogram. Detta möjliggör datadriven coaching, framstegsspårning och skräddarsydda rekommendationer för att främja fysisk aktivitet och holistisk hälsa. Det driver investeringar i digitala hälsoplattformar och AI-infrastruktur.
Kommuner visar en ökad vilja att investera i natur- och friluftsbaserade insatser för hälsa, ofta i partnerskap med civilsamhällesorganisationer. Detta öppnar upp för nya samarbeten och finansieringsmöjligheter för aktörer som kan erbjuda program och infrastruktur som främjar fysisk aktivitet i naturliga miljöer.
Trots att 70% av svenskarna anser vardagsrörelse vara viktigt, får en tredjedel inte in tillräckligt, och stillasittandet ökar. Detta indikerar ett stort behov av effektiva beteendeinriktade metoder och digitala verktyg som kan stödja individer och organisationer i att öka sin fysiska aktivitet. Företag som kan erbjuda innovativa digitala lösningar för att mäta, motivera och underlätta vardagsrörelse har en växande marknad.
Utvecklingen av JITAI, som använder realtidsdata från smartphones och wearables för att leverera personliga och kontextuella påminnelser och interventioner för beteendeförändring. Detta möjliggör skalbara och automatiserade insatser för att nudga individer mot hälsosamma beteenden.
Etableringen av ett nationellt kompetenscentrum för fysisk aktivitet indikerar en övergång mot mer systematiska och evidensbaserade metoder för att främja rörelse. Detta kommer att driva efterfrågan på lösningar och tjänster som bygger på forskning och beprövad erfarenhet, samt pilotprojekt och delning av goda exempel för att påvisa effektivitet.
Den nationella satsningen och ett växande fokus på hälsofrämjande arbete driver en ökad efterfrågan på folkhälsovetare. Universitet och högskolor svarar med att utveckla nya utbildningsprogram och uppdragsutbildningar, som Karolinska Institutets proaktiva hälsoprogram, för att möta behovet av kompetens inom hållbar hälsoförändring i organisationer.
Svenskarnas träningsvanor visar en tydlig trend där mental hälsa prioriteras starkt, med 77 procent som anser att träning är viktig för deras mentala välbefinnande. Detta skapar möjligheter för företag som kan erbjuda träningsformer och program som tydligt kopplar fysisk aktivitet till mental hälsa, exempelvis gruppträning och gemenskap som kvinnor värderar högt. Denna trend driver en holistisk syn på hälsa där sambandet mellan kropp och själ är centralt.
Närliggande analyser baserade på ämne, innehåll och sökprofil







