Hur bör vi prioritera våra resurser för att möta CSDDD-kraven?
Fokusera på en riskbaserad metod där ni identifierar områden med störst negativ påverkan snarare än att granska hela leverantörskedjan.
Expertguide för företag som behöver navigera och implementera de nya EU-kraven inom produktsäkerhet och ansvarsfulla leverantörskedjor.
Redaktionellt kureradÖppna källorUppdaterad den här månaden
Företag måste ställa om från reaktiva produkttester till proaktiv, strategisk riskhantering för att möta kraven i GPSR och CSDDD. Genom att integrera produktspårbarhet och juridisk representation inom EU säkras både marknadstillträde och operativ resiliens.
Frågor analysen besvarar
Fokusera på en riskbaserad metod där ni identifierar områden med störst negativ påverkan snarare än att granska hela leverantörskedjan.
Ni måste utse en ansvarig person baserad inom EU och säkerställa att ni kan tillhandahålla detaljerad batch-spårbarhet på begäran.
Den förlängda utredningstiden ger utrymme att bygga integrerade, riskbaserade ramverk istället för att stressa fram silobaserade lösningar.
Mindre företag möter indirekta krav på due diligence då större uppdragsgivare tvingas ställa krav på hållbarhetsstandarder i hela kedjan.
EU:s direktiv om tillbörlig aktsamhet för företags hållbarhet (CSDDD) tvingar svenska företag att identifiera och åtgärda negativa effekter på mänskliga rättigheter och miljö i hela sin leveranskedja. Detta innebär ökade krav på transparens, riskhantering och due diligence, även för underleverantörer i nivå 2 och 3, vilket påverkar hur företag väljer och samarbetar med leverantörer.
Källor
General Product Safety Regulation (GPSR) kräver att alla produkter som säljs till EU-konsumenter har en ansvarig person baserad inom EU, vilket tvingar icke-EU-tillverkare att omstrukturera sin logistik och juridiska representation.
Utredningstiden för implementering av EU:s direktiv om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet (CSDDD) har förlängts till augusti 2026. Detta beror på att ett nytt EU-direktiv förväntas antas, vilket innebär ändringar i vilka företag som omfattas och vilka krav som ställs. Företag behöver följa denna utveckling noggrant då det kan påverka deras skyldigheter gällande mänskliga rättigheter och miljö i leverantörskedjan.
GPSR och CSDDD tvingar företag att gå från reaktiva produkttester till proaktiv, strategisk riskhantering. Detta innebär att företag måste utse ansvariga personer (EU Responsible Person) och bygga in riskbedömning i hela produktens livscykel, från design till marknad.
CSDDD:s riskbaserade ramverk används alltmer som en bas för att harmonisera efterlevnad mot flera olika regelverk samtidigt. Istället för att hantera varje direktiv som en isolerad silo, bygger företag integrerade processer som täcker både miljö, mänskliga rättigheter och produktsäkerhet.
För att minska risker kopplade till globala leverantörskedjor och säkerställa kontroll över produktsäkerhet och arbetsvillkor, flyttar företag produktion närmare hemmamarknaden. Detta minskar komplexiteten i due diligence-processer och förbättrar resiliensen mot geopolitisk volatilitet.
EU:s förslag och arbete kring corporate sustainability due diligence innebär att företag måste kartlägga och hantera hållbarhetsrisker i hela leverantörskedjan, vilket tvingar byrånätverk att inkludera ESG‑kriterier och rapporteringskrav i partneravtal. Praktiskt innebär det mallar för leverantörsgranskning, krav på leverantörers policyer, framförhandlade garantier samt rutiner för spårbarhet och rapportering i erbjudanden och avtal.
Källor
Trots att CSDDD:s direkta tillämpningsområde har minskat, kommer dess kärnkrav på due diligence att kaskadera genom leverantörskedjorna. Större företag som omfattas av direktivet kommer att kräva att deras mindre affärspartners och leverantörer uppfyller liknande hållbarhetsstandarder, vilket skapar en indirekt efterlevnadsbörda för små- och medelstora företag.
Den ändrade CSDDD betonar en riskbaserad metod där företag fokuserar due diligence-insatser på områden med störst sannolikhet och allvarligaste negativa påverkan. För kontraktstillverkare innebär detta att de måste utveckla systematiska processer för att kartlägga och prioritera högriskleverantörer och geografier, snarare än att göra fullständiga granskningar av hela leverantörskedjan.
GPSR-förordningen innebär att företag måste kunna tillhandahålla detaljerad produktinformation, batch-spårbarhet och teknisk dokumentation på begäran. Myndigheternas marknadskontroll intensifieras under 2026, vilket gör spårbarhet till en kritisk operativ nödvändighet.
Startups inom 'Legal RegTech' kombinerar nu logistikdata med automatiserad regelefterlevnad. Genom att integrera AI-drivna verktyg i distributionssystemen kan företag automatiskt flagga för brott mot due diligence-krav i realtid, vilket gör regelefterlevnad till en integrerad del av den operativa logistiken snarare än en administrativ efterhandskontroll.
Omnibus‑ändringar och CSDDD‑kopplingar driver fram behov av roller som leverantörs‑dataansvarig och värdekedje‑due diligence‑specialist för att säkra leverantörsdata, kontraktskrav och beviskedjor. Företag bör bygga mallar, kravspecar mot leverantörer och onboarding‑program samt prioritera teknisk kapacitet att samla validerbar leverantörsdata.
För att säkerställa långvarig efterlevnad av både EUDR och CSDDD krävs inte bara initial implementering av due diligence, utan också kontinuerlig övervakning, riskbedömning och revision av leveranskedjorna. Detta skapar en efterfrågan på tjänster och system för löpande compliance-hantering och proaktiv riskmitigering.
Med stigande konsumentkrav på hållbara och avskogningsfria produkter, positionerar sig företag som proaktivt anpassar sig till EUDR och CSDDD som ledare. Detta ger en konkurrensfördel, förbättrat marknadstillträde och stärker varumärkesryktet jämfört med mindre transparenta konkurrenter.
Fortsätt utforska
8 områden baserade på ämne, innehåll och sökprofil








Nischområden som delar den starkaste kategorin med den här analysen





